Väldigt glad men lika förvånad kom L utspringandes i köket och sa:
-Mamma, mamma, tanden lossnade. Jag kände bara lite med tassen.
Denna, för en femochetthalvt-åring, milstolpe skedde alltså utklädd till hund och helt ovetandes om var tanden hade tagit vägen. Under tiden vi letade sa han flera gånger att han kanske hade svalt den men utan att känna det isåfall. Barnen tröttnade och övergick till tv-tittande istället. Men hoppet att hitta den övergav inte mig, den kan ju inte bara försvinna. Till slut fick jag för mig att kolla under mattan - och där låg den, trettio centimeter in, fattar inte hur!!
Den tannalöse blev glad och frågade efter en kopp. Ryktet går i byn att tanden förvandlas till en guldpeng om man lägger den i vatten. När jag kom med vattnet la Lucas i sin tand och tittade förvånat upp och sa: -Det hände ju inget.
Vi får hoppas att det hjälper om den ligger i vattnet hela natten!!!
*Konstig tystnad att stiga upp ensam på morgonen - rätt skönt ändå!*
.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar