Att sy är kul. Att sy tillsammans med en ivrig jag-är-snart-sex-åring är också kul men lite smått nervöst. När man har lovat något så måste det ju hållas. Lördagskvällen vigdes åt ormprojektet. Det valdes och klipptes tyger, nålades och gasades. För att aldrig tidigare rört en symaskinspedal så tyckte jag att Lucky fixade det alldeles galant, även om det gick lite väl fort ibland. Han gasade och jag styrde. Många tyger hade valts och många sömmar blev det. Ormis blev snabbt väldigt populär; han är med på toan, på matstolen, i sängen, i soffan och idag har han varit med och lekt på dagis hela dagen!
*Julig tystnad att fotofixa och klipptrixa.*
.
NICE!!
SvaraRadera