Förra veckan förklarade jag för min snart 9-åriga bagare att det som han gör är det många vuxna som skulle tycka var för svårt och därför inte försöka ge sig på. Svaret blev: - "Det är väl inte så svårt - det är ju bara att följa receptet!" Den dagen blev det Sätoftakakor (mumsmums, nämligen en av mina favoritsmåkakor).
Sen dröjde det ett par dagar. Det blev lördag och jag lockade med L till affären efter att sagt att han kunde fixa något gott till lördagsmyset. Jag föreslog en rulltårta eftersom han hade velat baka det tidigare i veckan. Diskussionen slutade med tårta och jag föreslog lite olika fyllningar att välja mellan. Hans beslut blev chokladpudding och hallonmousse.
Väl hemma så skulle det lekas och jagas änder så dagen gick för fort. Tårtplanerna fick fortskrida på söndagen istället. Under tiden jag lagade middag så gjorde L sina fyllningar (puddingen, vaniljmousse, hallonsylt och marsánkräm) och la ihop bottnarna. Pappa H kom in, blev storförtjust och undrade hur L hade gjort.
- "Det är inte ens något att baka, bara röra och lägga ihop."
Snåla Sofie hade tyckt att det var för dyrt med ett marsipanlock och därför fixade jag som utlovat det egenfärgade och egenkavlade locket åt honom liksom färgningen av materialet till blommorna. Efter middagen blev det finlir för honom med rosor och annat pynt. När dekorationen var på plats tårades mina ögon - vilken fantastisk tårta han hade gjort! Betyg: Fem marsipanrosor av fem möjliga.
Så härligt! Sveriges mästerbagare junior snart... ;) eller....? // Annika
SvaraRadera