Citerar mitt blogg-inlägg från december:
"Tomten finns inte, eller hur mamma??
Ärlig som jag är svarade jag "nej" på denna fråga som ställdes av storlunsen för en månad sen. Frågeställningen har kommit upp titt som tätt under december för att verkligen checka av att tomten inte finns. Men jag har viskat lite tyst till storL att det kanske ändå vore kul om det kom en tomte och för att försäkra mig lite mot att en speciell tillställning skulle sabbas så har jag också påpekat att ifall det dyker upp en tomte så får man ju inte säga nåt om obefintligheten."
Så tillbaka till nutid. När vi satt och kollade på kort häromdagen så kom vi till bilderna med julklappsutdelningen och den fina tomten som var på besök. Då säger storL:
-Mamma, jag tror det var Janne! Det lät som honom.
-Jaså, gjorde det! svarade jag.
Max satt ju tillsammans med oss och kollade men det kom ingen vidare kommentar som jag trodde det skulle göra. Han kanske inte uppfattade storebrors ord.
Att hålla en sådan här hemlighet ett halvår tycker jag var bra gjort.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar